I dag finns det ingen bot mot astma. Men vid Lunds universitet pågår det forskning som kanske kan ta oss en bit närmare gåtans lösning. En viktig del i detta är att förstå de mekanismer som ligger bakom att sjukdomen bryter ut.

Leif Bjermer forskar om orsakerna till astmaI Sverige lider ungefär var tionde person av astma. Den enda behandling som finns att sätta in i dagsläget är lindrande mediciner, som dämpar symtomen. Att påverka sjukdomens utveckling över tid är dock mycket svårare. Forskarna vid Lunds universitet hoppas kunna komma fram till en mer målinriktad behandling, som sätts in i ett tidigt skede för att stoppa sjukdomens utveckling. Men för att nå dit måste de först förstå vilka mekanismer det är som utlöser astma.

– Astma uppstår ofta när ett barn får en virusinfektion i luftvägarna, där en negativ samverkan uppstår mellan infektionen och en samtidig luftvägsallergi. Vi är intresserade av vilka mekanismer det är som ligger bakom, vad det är som gör att virus och allergi samverkar och utvecklar astma, säger Leif Bjermer, professor i lungmedicin och allergologi vid Lunds universitet.

Mastceller spelar stor roll

Barn som får virusinfektioner har ofta speciella immunceller i den perifera (yttre) lungvävnaden. Det handlar i regel om så kallade mastceller, en celltyp i immunförsvaret som binder allergiantikroppar och utsöndrar ämnen som driver inflammationen. Mastceller har en central roll i allergiska reaktioner, men dagens behandlingar går inte på dem. För att bättre förstå mastcellernas roll i utvecklingen av astma, måste man undersöka astmapatienternas lungvävnad. Men det är inte så enkelt, enligt Leif.

– Det är svårt att ta prover från levande patienter. Att studera barn är ännu svårare, inte minst på grund av de etiska aspekterna. Vi har kunnat studera vävnad från barn som har dött av astma i mycket ung ålder. Utifrån den kunskapen har det gått att ta fram modeller, som sedan kan användas vid försök på djur. På sikt hoppas vi kunna testa mastcellernas roll i kliniska studier. Förhoppningen är att bevisa att astma kan behandlas genom att man i ett tidigt skede neutraliserar allergiframkallande IgE-antikroppar.

Svårt få stöd för ny forskning

Genom sin forskning hoppas Leif och hans kollegor hitta nya områden att behandla. På sikt tror Leif att man kommer att hitta de mekanismer som ligger bakom astma, så att man effektivt kan blockera sjukdomen från att bryta ut. Om det någonsin kommer att finnas ett läkemedel som helt botar astma är dock högst osäkert.

– Problemet är att det är svårt att testa fram nya läkemedel. Myndigheterna inom området är ofta ganska konservativa och tvingar läkemedelsbolagen att lägga ned större delen av sin forskningsbudget på studier av begränsat vetenskapligt värde. Det kan vara studier där effekten av ett läkemedel redan är känd och relaterar till mekanismer som också är kända. Detta leder till att vi får nya läkemedel som behandlar mekanismer som det redan finns bra mediciner för. Nya metoder är det svårare att få stöd för och mycket av den forskning vi bedriver ses som högriskprojekt, avrundar Leif.

Text: Niclas Samuelsson
Niclas är frilansskribent med många års erfarenhet av att skriva om frågor som rör medicin och hälsa.

Fakta om astma

Astma är en kronisk inflammation i luftvägarnas slemhinnor som gör att luftflödet till lungorna begränsas, vilket kan leda till hosta och andnöd. Det finns två typer av astma: allergisk astma och icke-allergisk astma (kan bland annat utlösas av luftvägsinfektioner, kall luft och vissa läkemedel). Det finns i dag ingen bot mot sjukdomen, men det finns mediciner som lindrar symtomen.
Källa: Aktuellt om vetenskap och hälsa, hösten 2014

 

 

Dela via sociala medier
FaceBook  Twitter  


Hur fick du veta om Barnastma.se?

Sökning på nätet - 41.3%
Via en vän - 5%
Via Facebook - 25%
Annat - 27.5%
Prenumerera på vårt nyhetsbrev – det är gratis! Vi ger ut med sex nummer per år. Så missa inte intressant läsning utan, fyll i formuläret nedan.