Spädbarn med eksem utvecklar ofta hösnuva och astma. Nästan var tredje barn med eksem har utvecklat astma vid tio års ålder. Det visar en studie från Linköpings universitet. Resultaten gör att det kan vara relevant att tala om en ”atopisk marsch”.

Forskarna har visat att spädbarn som har kraftigt eksem löper större risk att få astma vid tio års ålder. Om eksemet förekommer i kombination med pipande andning är risken ännu större. Om eksemet uppträder tillsammans med tidiga tecken på hösnuva, tyder det på allvarligare allergisk sjukdom. Studien visar att utvecklingen från eksem i spädbarnsåldern till hösnuva i tidiga år och astma senare i barndomen, stödjer teorin om en ”atopisk marsch”. 

Den atopiska marschen– Beteckningen atopisk marsch relaterar till det faktum att sjukdomssymtomen hos allergiska barn ofta startar med eksem – som kan debutera väldigt tidigt – men sedan kan övergå i hösnuva och astma, medan eksemet kanske försvinner, säger Karin Fälth-Magnusson, barnallergolog och professor i pediatrik vid Linköpings universitet.

Ser inget samband med släktingars allergi

Studien omfattar 123 spädbarn med eksem som kommit till barnavårdscentraler och barnmottagningar i Linköping, Norrköping, Jönköping och Hudiksvall under åren 1999-2001. Barnen har därefter undersökts på nytt vid 4,5 samt tio års ålder. Efter tio år var 94 barn kvar i studien. Av dessa hade 64 procent fortfarande eksem, 47 procent hade hösnuva och 29 procent astma. Endast fjorton procent av barnen var helt fria från allergiska symtom. Nästan alla deltagande barn har någon nära släkting med allergi, men Karin menar att detta inte har påverkat utfallet.

– Det är ofta familjer med egna erfarenheter av allergisk sjukdom som går med i allergistudier. Eftersom nästan alla barn hade allergi kan vi inte genom denna studie svara på om det finns något samband mellan barnens och släktingarnas allergi. Många barn hade också en överkänslighet mot födoämnen, vilket är mycket vanligt hos spädbarn med tidiga och svåra eksem.

Viktigt behandla eksem

De medverkande barnens eksem har definierats och beskrivits utifrån det så kallade SCORAD-indexet. Det är ett kliniskt verktyg som används för att på ett så objektivt sätt som möjligt bedöma hur allvarligt eksemet är. Forskarna registrerade hur ofta pipande andning förekom, man gjorde pricktester och IgE-tester. Barnens föräldrar fick även fylla i frågeformulär. Studien har resulterat i flera artiklar och bidragit till att man kommit närmare ett sätt att hantera sjukdomarna. Men än finns det tyvärr inget botemedel. Karin menar att det ändå är mycket viktigt att behandla eksemen, eftersom skador i huden ökar risken att utveckla ytterligare besvär.

Studien har letts av Karin Fälth-Magnusson och har bland annat finansierats med stöd från Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond. Övriga medverkande är Marie Ekbäck, Michaela Tedner, Irene Devenney, Göran Oldæus, Gunilla Norrman och Leif Strömberg. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.

Text: Niclas Samuelsson

Dela via sociala medier
FaceBook  Twitter  


Hur fick du veta om Barnastma.se?

Sökning på nätet - 41.3%
Via en vän - 5%
Via Facebook - 25%
Annat - 27.5%
Prenumerera på vårt nyhetsbrev – det är gratis! Vi ger ut med sex nummer per år. Så missa inte intressant läsning utan, fyll i formuläret nedan.