Maria Ingemansson, allergiläkare med barnens astma som specialitet

Astma är ofta svårt att upptäcka hos de allra minsta barnen. Det finns inte så många hjälpmedel för att ställa diagnos och det går inte alltid att fråga barnen om deras problem. För de flesta är förutsättningarna att bli av med astman ändå goda.

Astma är vanligt hos barn i förskoleåldern, det vill säga upp till cirka fem års ålder. Många barn får bara astmasymtom i samband med infektioner (så kallad förkylningsastma) och för majoriteten av dessa försvinner astman innan de börjar skolan. Ungefär en tredjedel får dock en kronisk astma, som de behåller livet ut. Huvuddelen av barnen i denna grupp har också någon form av allergi.

– Det finns även en liten grupp som inte har några tecken på allergi, men som ändå får behålla sin astma. För majoriteten av de barn som bara har förkylningsastma är prognosen dock väldigt god, säger Maria Ingemansson, allergiläkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna.

Barn vill inte alltid undersökas

Det finns inte så många hjälpmedel för att ställa diagnos hos de små barnen. En viktig del är att titta noggrant på sjukdomshistorien (anamnesen). Läkaren frågar då bland annat efter typiska astmasymtom som hosta och andnöd. Man utreder även om astman orsakas av någon underliggande allergi. Mätning av lungfunktionen är vanligt hos äldre barn, men är svårt att göra på förskolebarnen. Det finns visserligen metoder, men dessa kräver avancerad utrustning och utförs bara på högspecialiserade sjukhus. Pipande ljud i bröstet är också typiskt för astma, men är enligt Maria inte alltid så lätta att höra.

– Många små barn vill inte bli undersökta och skriker. En annan sak vi kan göra är att räkna andningsfrekvensen. Om barnet andas snabbt kan det vara ett tecken på astma. Eftersom det ofta är svårt att fråga barnen själva om deras hälsa, bygger diagnosen i regel på andrahandsuppgifter från föräldrarna.

Tar bort mediciner som inte hjälper

När astman väl är konstaterad är det inte heller så lätt att bara börja medicinera. Till små barn ges ofta luftrörsvidgande läkemedel som inhalation eller i flytande form. De flytande är lätta att ge, men ger ofta biverkningar. Även om dessa kan upplevas som obehagliga är de dock helt ofarliga. Barn har även tunnare luftrör än vuxna, vilket gör att luftrörsvidgande mediciner ofta har ganska dålig effekt. Inflammationsdämpande läkemedel har bra effekt vid allergisk astma och kan tas som inhalation eller tablett. Men hos små barn med förkylningsastma som producerar mycket slem fungerar de sämre. Dessa barn får ofta bättre effekt av att andas in astmaläkemedel som ånga.

– Barn som kommer in akut får även syrgas, vilket hjälper bra i det akuta skedet. Det är viktigt att utvärdera effekten av medicinerna. Om en medicin inte hjälper bör den tas bort. Tidigare hade vi nog en tendens att snarare höja dosen vid dålig effekt, vilket ibland ledde till biverkningar men ingen förbättring av astman. Vissa barn är svårbehandlade, men det finns ett stort intresse för att forska fram nya läkemedel till barn, berättar Maria.

Undvik rökiga miljöer

Så vad kan man som förälder göra för att minska sina barns astmabesvär? Mycket handlar om allmänt omhändertagande och att lindra besvären så gott det går. Att undvika infektioner är svårt. Barn behöver också få infektioner för att bygga upp sitt immunförsvar. Passiv rökning är en bevisad orsak till astmabesvär, så barnen ska inte vistas i rökiga miljöer. Även luftföroreningar är problematiska och det finns studier som visar att barn i smutsiga storstäder mår sämre. Det är dock svårt att säga var gränsen går och vad man kan begära av föräldrarna.

– Om ett barn kommer akut till sjukhus flera gånger i veckan och jag får frågan om det är bättre att flytta från stan, så svarar jag ”ja, kanske”. Om det finns utbredd pälsdjursallergi i släkten bör man även undvika pälsdjur. Vi lägger också mycket energi på att få föräldrar att sluta röka, även om det är svårt. De flesta föräldrar är dock beredda att gå väldigt långt för att deras barn ska må bra, säger Maria avslutningsvis.

Text: Niclas Samuelsson

Niclas är frilansskribent med många års erfarenhet av att skriva om frågor som rör medicin och hälsa.

Dela via sociala medier
FaceBook  Twitter  


Hur fick du veta om Barnastma.se?

Sökning på nätet - 41.3%
Via en vän - 5%
Via Facebook - 25%
Annat - 27.5%
Prenumerera på vårt nyhetsbrev – det är gratis! Vi ger ut med sex nummer per år. Så missa inte intressant läsning utan, fyll i formuläret nedan.